Yes idag gjorde jag det sista provet jag någonsin kommer att göra i svenskan (nationella). Om bara några veckor är mina svenska-lektioner borta, betyget är satt och svenska-lektionerna ersätts med religion. Det känns jättekonstigt att jag om 204 dagar eller något sånt går ut gymnasiet. Då har jag gått 12 år i skola, 12 år av mitt liv har gått åt till att lära mig oändligt många saker. Och fler år av studier kommer det att bli. Vad, är jag inte helt säker på ännu, men mest troligt så söker jag in på polishögskolan. Jag blir alldeles snurrig av att tänka på dessa saker!
Under nationella provet så fick vi lunch så jag, Maria och Kalle gick och åt. Som vanligt så smakade maten skit, men det är ju ingen nyhet. När vi skulle gå därifrån så såg jag en kille i matkön som såg extremt bekant ut. När jag glott på han i någon minut så slog det mig att det var en kille som jag gått med i klass 3 och 4, jag tror att han hetter Igor och var från Ryssland, men minnet är dåligt. I alla fall, det är sådana gånger man ångrar att man är så blyg så man inte vågar hälsa och presentera sig som en gammal klasskamrat. Han hade nog blivit ganska paff tror jag, eftersom att han inte såg mig.
Sen bar det av tillbaka till provet för att renskriva allting och sedan gick jag för att ta bussen hem. Vid bussen så såg jag än en gång ”thailändaren”. För er som inte vet så är ”thailändaren” en jätteäcklig person här i Luleå som går fram till tjejer/kvinnor, pratar jättedålig engelska och berättar att han är så ensam. Han säger att han har bott i Luleå i 7 år och är utan vänner. Klockorna ringer direkt för mig. Har man varit i en stad i 7 år och inte hittat en enda vän, då är något väldigt fel. Jag totalignorerar han varje gång jag ser han för att jag verkligen inte vill att han ska prata med mig. Men idag blev jag nyfiken på vad han egentligen gör i stan och som jag trott sedan en lång tid, så kliver han på bussen, ser om han hittar någon att pratar med (han letar verkligen desperat efter personer), gör han inte det hoppar han av bussen och kollar när nästa buss går. Snart blir han väl en stalker också!
Nu kurrar magen så jag ska gå och göra mat.
Over and out.
